Vissa dagar är tyngre än andra.

Idag är en sån dag, dagen man tillåts tänka.

Tankar kommer fram pga annat skit.

Cancer, ett stort ord och som vi alla önskar skulle vara så mindre.

Jag är trött, rent sagt skittrött och känner att denna dag är en jävla skitdag.

Förlåt jag svär, men vissa dagar kommer det över mig vad jag gått igenom, komplikationer efter, saker som ska göras programvis, mediciner, en kropp som inte är återställd förrän om ca1,5 år. Men min hjärna, min kropp vill så mycket mer,  jag vill göra allt jag kan som innan cancern.

Man får ha bättre o sämre dagar, men just nu är det en svacka och jag hatar sånt. 

Jag vill vara stark, jag vill finnas för min familj, jag gör allt för dom, dom är mitt liv, utan dom är jag inget.

Efter behandlingen så har banden blivit starkare - vi finns för varandra

Men jag vill orka, vara glad, våga varva ner, våga stressa av - jag vill vara där dom är,  när orken finns med mig, dom är mitt allt - vi lever på lånad tid.

Jag vill ha mina vänner runt mig- saknar så många♥️

Barn, familj, vänner - utan er är jag inget

Kärleken till er är viktigast för mig❤️